Analys av enheter

Den här tabellen redovisar behandlade data från testet på ett sätt som lämpar sig för att analysera och bedöma prestationer för varje fråga i syftet att bedöma/värdera. De statistiska parametrarna som används beräknas på det sätt som beskrivs i klassisk teori om test (ref. 1)

Facilitetsindex (% korrekt)

Detta är ett mått på hur lätt eller svår en fråga kan vara för dem som ska genomgå testet. Det beräknas som:
FI = (X_average) / X_max
där X_average är det medelbetyg som har uppnåtts av samtliga användare som har gjort försökt besvara/lösa enheten
och X_max är det maximala betyget/poängtalet för den enheten.
Om frågor kan fördelas (distribueras) som en dikotomi i kategorierna korrekt/inte-korrekt så kommer denna parameter att sammanfalla med den procentandel av användarna som har lämnat ett korrekt svar på frågan.

Standardavvikelse (SA)

Denna parameter mäter spridningen av svaren i den svarande populationen. Om alla användare lämnar samma svar; då SA=0. SA beräknas som den statistiskt standardmässiga avvikelsen för det urval av (fractional) resultatet (uppnått/maximum) för varje specifik fråga.

Diskriminationsindex (DI)

Det här erbjuder en indikator (i runda tal) för prestationerna för varje enhet för att skilja framgångsrika användare från mindre framgångsrika användare. Denna parameter beräknas genom att man först dividerar de lärande i tredjedelar baserat på det sammanlagda resultatet på testet. Sedan kommer det genomsnittsliga resultatet för den analyserade enheten att beräknas för den högst coh lägst presterande gruppen varpå det genomsnittsliga resultatet dras ifrån. Det matematiska uttrycket är som följer:
DI = (X_top - X_bottom)/ N
där X_top är summan av den (fractional) tillgodoräkningen (uppnått/maximum) som har uppnåtts på den här enheten av den 1/3 av användarna som har det högsta betyget på hela testet (dvs antalet korrekta svar i den här gruppen),
and X_bottom) är den analoga summan för användare med de lägsta 1/3 betygen på hela testet.

Denna parameter kan anta värden mellan +1 och -1. Om indexet går under 0.0 då betyder det att fler av de svagare lärande har svarat rätt på enheten än de starkare lärandena. Sådana enheter bör bedömas som värdelösa. Faktum är att de reducerar noggrannheten i det sammanlagda resultatet för testet.

Koefficienten för diskrimination (KD)

Detta är ett annat mått på att enheten kraftfullt kan skilja framgångrika lärande från svagare.
Koefficienten för diskrimination är en korrelationskoefficient mellan resultat på enheten och på hela testet. Här är det beräknat enligt följande:
KD = Sum(xy)/ (N * s_x * s_y)
där Sum(xy) är summan av de produkter av avvikelse för resultat på enheter och sammanlagda testresultat,
N är antalet svar som har avgivits på denna fråga
s_x är standardavvikelsen på (fractional) resultat på denna fråga och
s_y är standardavvikelsen på resultat på testet som helhet.

Återigen, denna parameter kan anta värden mellan +1 and -1. Positiva värden indikerar enheter som missgynnar framgångsrika lärande och negativa värden indikerar enheter som de svagare lyckas besvara bättre. Enheter med negativa KD besvaras felaktigt av de framgångsrika lärande och därför är de i praktiken en bestraffning gentemot dem. Dessa enheter bör undvikas.
Fördelen med koefficienten för diskrimination gentemot diskriminationsindexet är att det förra använder information från hela populationen av lärande, inte bara den högsta och lägsta tredjedelen. Sålunda kan denna parameter vara mer känslig när det gäller att upptäcka prestationer för enheter.